Ont i ländryggen

Ländryggssmärta (lumbago) drabbar ungefär 80% av befolkningen någon gång i livet. Ofta kan inte läkarna konstatera någon allvarligare sjukdom och endast ett fåtal patienter får en diagnos med en klarlagd, tydlig orsak.

Vanliga orsaker till smärta i ländryggen är spända/krampande muskler, låsningar i ryggradens och bäckenets leder, en utbuktande eller brusten disk (diskprotrusion resp. diskbråck) och ischias. Ischias innebär en form av utstrålande nervsmärta från ländrygg eller säte ner till benet. Detta kan också bero på att ischiasnerven kommer i kläm i en av sätesmusklerna, s k falsk ischias eller piriformissyndrom.

Forskning tyder på att en stor bov i sammanhanget är att vi sitter så mycket, och har man benen i kors blir belastningen än större. När man sitter länge trycks ryggradens diskar ihop och ligamenten tänjs ut. Samtidigt blir vissa muskler försvagade och andra förkortade.  

Om du kommer till mig med ländryggssmärta gör jag specifika tester för att utesluta diskbråck med nervpåverkan eller låsningar. Vid behov hänvisar jag dig till läkare eller kiropraktor/naprapat.

Om smärtan beror på förkortade eller spända muskler eller t ex piriformissyndrom, är massage och laser ofta effektivt för att lindra eller avhjälpa besvären. Beroende på ditt behov behandlar jag med massage, triggerpunktsbehandling, töjningar och laser för att få spända muskler att slappna av och förkortade muskler att återfå sin ursprungliga elasticitet. Troligen behöver du även råd om hur du kan stretcha strama muskler och träna upp försvagade muskler.

Vid akut smärta/"ryggskott" rekommenderas smärtstillande eller muskelavslappnande medicin, värme och vila tills den mest akuta krampen och smärtan avtar lite.

Om du måste ligga, ligg på sidan så är det lättare att ta sig upp. Undvik att sitta. Så snart som möjligt ska du röra på dig, om än bara med små rörelser. Undvik rörelser som framkallar huggande smärta, då detta kan trigga mer muskelkramp.
Sök läkare om du har:
• svår smärta som strålar ner i ben
• samma smärta hela dygnet oavett
   kroppsställning
• känselbortfall i vissa hudpartier
• svårt att stå på tå eller på hälarna
   utan att sjunka ned
• svårigheter att kissa

Spänningshuvudvärk

Värken kommer oftast av spända muskler men även av låsning i nacke/rygg. En annan vanlig orsak är vätskebrist.

Den muskulära värken är vanligast och har ofta sin källa i monotont arbete och statisk belastning av musklerna i rygg, axlar och nacke. Många av oss sitter stilla framför en dator många timmar varje dag, ofta med spända axlar. Värken kan också komma av stress, trötthet och emotionella problem.

Symptomen är dov, molande och tryckande smärta som brukar upplevas tvärs över pannan, i ett band från örat till ögat, eller vid tinningarna. Den kan också sitta enbart i nacken. 

Massageterapi är ofta en effektiv behandling mot den här vanliga formen av huvudvärk. Spänningar och triggerpunkter (muskelknutar) i nackens och axlarnas muskler behandlas med massage, muskel-töjningar och pressur.

Ren avslappningsmassage kan också vara värdefull om orsaken till värken är stressrelaterad. Värk brukar föda mer värk och spänningslösande behandling kan stoppa en negativ spiral - den ger inte bara lindring för stunden utan minskar även värken på sikt.

Du kan själv göra en hel del för att minska huvudvärk. Nyckelordet är avslappning. När värken kommer kan du ofta hejda den om du direkt sätter dig med stöd för huvudet och aktivt slappnar av i ansiktet, nacken och axlarna. Värme är bra. Stretcha musklerna i nacke och axlar, gärna flera gånger om dagen - fråga mig så visar jag hur.

Sök läkare om:
• huvudvärken pågår dygnet runt
• värken kommer akut, är svår och
   ihållande, och du normalt inte
   brukar ha huvudvärk.

Inklämning i axeln

Ett av de vanligaste besvären jag behandlar på min praktik är inklämning av nerver och mjukdelar i någon lederna i och runt axeln - impingement. Det kan även finnas i höften. Vanliga symptom är skarp smärta i vissa positioner och begränsad ledrörlighet.

Impingement är vanligt bland idrottare, men drabbar även t ex hantverkare och andra personer som jobbar under längre perioder med armarna ovanför axelhöjd.

Om en led överbelastas kan det leda till inklämning av mjukdelar under angränsande skelettdelar och ligament i axeln. Inklämningen ger sen upphov till inflammation i någon av mjukdelarna.

Inklämning sker ofta på senan från en av skuldrans övre muskler, supraspinatus, där den går över till axelns framsida och förenas med bicepsmuskelns sena. Även denna sena, på framsidan av axeln, där bicepsmuskeln fäster, kommer ofta i kläm. Det finns även många andra kritiska passager.

De vanligaste symptomen vid impingement är smärta vid rörelse av axeln men man kan även ha vilovärk. I vissa fall känner man av domningar och smärtor ner till underarmen. Symtomen kan variera från dag till dag.

Behandling av impingement kan omfatta manipulation eller mobilisering av stela leder hos kiropraktor eller naprapat. Massageterapi för att öka genomblödning i musklerna och minska spänningar är positivt.

Man kan behöva ändra på sin arbetsmiljö eller sina vanor för att undvika statisk- eller överdriven belastning av axellederna. Styrketräning och töjning av bl a skuldergördelns muskler är bra. 

Eftersom impingement orsakar en inflammation är antiinflammatorisk medicinering de flesta läkares förslag, liksom kortisoninjektioner. Injektionerna läggs in till en exakt punkt i leden och ges av ortoped, ofta assisterade av ultraljud. Både medicinering och injektioner kan ge stor smärtlindring.

Vid långvariga besvär där övriga åtgärder inte hjälper finns kirurgi som alternativ.

Själv rekommenderar jag alltid laserbehandling vid impingement. Min erfarenhet är att laser är mycket effektiv vid dessa besvär, vilket är logiskt eftersom laserljuset både läker vävnadsskador, dämpar inflammation och lindrar smärta. Dessutom förkortas läkningstiden.

Fotsmärta, hälsporre

• Börjar med Plantar Fasciit, inflammation under foten på grund av överbelastning
• Smärta under foten
• Kan bli hälsporre i senare fas

Vid överbelastning av fot och fotled, kan man få en inflammation under foten, s k Plantar Fasciit. Besvären kommer ofta plötsligt med smärta under hälen. Man brukar ha extra ont på morgonen, eller när man skall starta efter vila. Ofta lindras besvären i rörelse, bara det inte är för intensivt.

Smärtan utgår från fotsulans bindvävsplatta (plantara fascian) i framkant på hälbenet. Problemet är en skada som uppstår när fötterna överbelastas och inte klarar våra krav. Överpronation, plattfot och mycket gång/löpning på hårt underlag är vanliga källor. 

Andra orsaker kan vara strama vad- och benmuskler eller övervikt. Obehandlat, i ett senare skede, kan kalkpålagringar bildas på hälbenet - s k hälsporre.

I början kan vila och stötdämpande hälinlägg, med urgröpning för det skadade området, minska trycket. Sjukgymnastik med t ex tåhävning-ar samt massage och stretching av vadmuskler och hälsena är bra. Du behöver träning för att bygga upp musklerna, få rätt avlastning och förebygga att problemen kommer tillbaka. En annan metod är tejpning av fotsulan för att stödja och bygga upp fotvalvet.

Kortisonsprutor är vanliga och kan ge god smärtlindring. Men när inte smärtan sätter gränser ökar istället risken för att man omedvetet över-belastar foten igen. Upprepad kortisonbehandling kan också göra vävnaderna skörare. Numera rekommenderas därför kortison allt mer sällan.

Behandling med medicinsk laser är effektiv och snabbar på läkningen. Även stötvåg brukar vara effektivt (men kan vara smärtsamt).

Vid utvecklad hälsporre kan det bli aktuellt med operation, men ofta kan besvären hävas innan dess.